Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD
Apotekarens historia –
en farmacihistorisk introduktion
BMC
Uppsala
201Å-MM-DD
Bo Ohlson
(leg. apotekare -68)
Farmacihistoriska Sällskapet
Apotekarsocieteten
http://www.apotekarsocieteten.se
med substantiella bidrag från
prof. Michael Ashton, Göteborg
Kompendium:
http://pharmhist.ownit.nu/Forelasn/index.html
e-post:
[email protected]
Det var som det var
tills det blev som det blev.
Det blir som det blir
när det är som det är.
Det är som det är
tills det blir som det blir.
Faran är att det blir som det var.
(Alf Henriksson)
Don´t forget to remember the past
- you may need it in the future!
(Geoff Miller)
Man måste känna sin forntid för att
kunna forma sin framtid!
(Rune Lönngren)
(Geoff Miller)
Man måste känna sin forntid för att
kunna forma sin framtid!
(Rune Lönngren)
Den som bara ser framåt, och
aldrig bakåt, den får se upp!
(Tage Danielsson)
Without knowing the past you
can´t understand the present;
without knowing other cultures
you can´t understand your own.
(Martin Scorsese)
Det handlar nog egentligen om
- att lära känna sina rötter / rota sig själv
- att förstå sitt fackspråk bättre
- att kunna diskutera professionen
- att förstå förändringsdynamiken
- känna ödmjukhet inför andra kulturer
- få insikt om de egna tolkningsmönstren.
Jfr: Anderson, S.; Hudson, B.: Pharmacy Education, 11(1), 60-64 (2011)!
Farmaci:
Den tvärvetenskapliga läran om
resp. utövandet av
urval, utveckling, egenskaper,
framställning, handel, hantering,
användning och verkningar (allt i
vida bemärkelser)
av, hos resp. med medikamenter.
Historia (som vetenskap/
akademisk disciplin):
Forskning om det förflutna;
avgränsas av tradition
kronologiskt till tid, från
vilken det föreligger skriftligt
källmaterial.
I Kalevalasångerna,
upptecknade
~1830, nämns
beredning av
salvor 645
gånger!
(Irene Soinio-Laaksonen,
2007)
- inte historia!
Lemminkäinens moder
(Akseli Gallén-Kallela, ca 1908)
Paradigm:
Urpsr. språkvetenskapligt: ”böjningsmönster”;
numera ofta överfört:
tolkningsmönster, ”kodnyckel”.
ஃ Medikamentparadigm:
Tankemodell, som styr ett
samhälles ”farmaci” (enl.
föregående definition).
Några grunder för olika medikamentparadigm:
Magi
Emot tandwerk.
Animism
Skrif Nio Nummer up i
taket der du ligger.
Sålunda tag en skospik,
peta dig emelan tanden
som wiker och slå hon
Fyrsaftlära
Iatrofysik
Cellularpatologi
(Johan Gustaf Bergman i Holtäkt, ca 1850)
Molekylärbiologi
~2600
BCE
Babylonien
Recept 2100 BCE
~2600
BCE
1950 BCE
Egypten
Recept på hostmedicin ur
Papyrus Ebers,
1550 BCE
.
~400. BCE
1950 BCE
~2600
BCE
I det antika Grekland
förekom drogsamlare
(”rhizopoloi”) och
medicinkrämare
(”pharmakopoloi”)
(med
tvivelaktigt
rykte)
Aristoteles
Hippokrates
~460 - ~377 BCE
384 – 322 BCE
Theophrastos
372 – 287 BCE
400 BCE
1950 BCE
~2600
BCE
760 CE
Baghdad - de första apoteken
Mesue, Ibn Sina (”Avicenna”) ...
Beredning av aromatiskt
vin mot hosta.
Dioskorides-skrift, övers.
till arabiska i Baghdad
1224.
~800 CE
.
.
~400 BCE
.
1950 BCE
~2600
BCE
760 CE
Klosterordnar i Centraleuropa
(främst benediktiner och cistercienser)
Sjukvård
Medicinalväxter
Informationsutbyte
Klosterplan från S:t Gallen, ca 830(Das Lorscher Arzneibuch, sent 700-tal)
~800 CE
~800 CE
.
~400 BCE
1950 BCE
~2600
BCE
760 CE
Den moriska högkulturen på iberiska halvön
(kalifatet I Córdoba 755 -1013!)
Avenzoar, Averroës, Ibn el Baitar…
Galenos
(120?-200? CE)
De antika,
grekiska
auktoriteterna
(Hippokrates,
Aristoteles,
Dioskorides,
Galenos...)
Dioskorides (c.40 – 90 CE;
byzantinsk mosaik, 500-talet)
åberopades på fullt allvar ännu på
1600-talet, alltså efter mer än 1500 år!
Nyheter i västra Europa1500+50 år:
Den europeiska boktryckarkonsten
- effektiv informationsspridning
Amerikatrafiken
Kyrklig reformation
- opposition mot auktoriteterna
- dissektion av människor
- stängning av kloster o.likn.
För farmacins del t.ex:
Farmakopéer (Florens 1450,
Nürnberg 1546…)
Amerikanska medicinalväxter
Paracelsi ”spagyriska” medikamenter
Utvecklad signaturlära
(åsså Sveriges första apotek)
Det stora naturvetenskapliga
paradigmskiftet i slutet av 1600talet (Descartes, Newton, Leibnitz,
Leeuwenhoek, Boerhave...) fick
förvånansvärt litet genomslag i
farmacin.
1600- och 1700-talen blev i stort
sett en transportsträcka för
farmacins del.
OBS dock Baumés pillerapparat 1762 och ...
Carl Wilhelm Scheele
(1742 – 1786)
Sammansatta
molekyler:
glycerol
vätecyanid
citronsyra
slemsyra
vätesulfid
vätefluorid
kasein
- & cetera
Grundämnen:
fluor (1771)
syre (1772)
klor (1774)
barium (1774).
mangan (1774)
molybden (1778)
wolfram (1781)
Digitalis purpurea
William Withering: ”An Account of the
Foxglove, and Some of its Medical
Uses; with Practical Remarks on
Dropsy and other Diseases…” , 1785.
Men det är 1800-talet
som innebär den stora
explosionen:
1804/5 isolerar Friedrich Wilhelm Sertürner
som första alkaloid
morfin ur opium
...och testar
på sig själv
och sina
kompisar...
1810 lanserar Dalton sin atomteori
1818 publicerar Berzelius den
första atomviktstabellen
1823/24 startas den första
alkaloidindustrin (för kinin)
1827 gör Wöhler den första
organiska syntesen ...
1830 erkänns farmacin som egen
vetenskapsgren
1843 patenteras
tablettframställningen
1852 uppfinner Pravaz den moderna
injektionssprutan
1886 lanseras det första
helsyntetiska läkemedlet:
et cetera
fenazon
1800-talet: Ny generation mediciner
Naturprodukter (blad, bark, rötter)
Isolering av alkaloider (~1820-t.)
Synteskemi
Färgämnen (1840-t.)
Kolindustri
Alkemi / organiska & oorganiska ämnen
Under 1800-talet
fick vitalismen dödsstöten
genom Wöhler (1828),
infördes eternarkos (Morton,1846),
fick åderlåtningen dödsstöten
genom Dietl (1849),
etablerade Virchow
cellularpatologin (1856),
etablerades mikrobiologin (-80-talet)..
...och
läkemedelsindustrin
började växa fram.
Gerhard Domagk, 1932
1939
Alexander Fleming, 1928
(Obs dock Clodomiro Picado m.fl.!)
H.W.Florey, E.B.Chain (Oxford) 1938/41
1945
James Black
1988
De 10 mest betydelsefulla läkemedlen
globalt hittills (enl. M. Ashton):
Vacciner, t.ex. smittkoppor (Jenner, 1798), polio (Salk,
1955)
Morfin (Sertürner, 1804 / 1817)
Eter (Morton, 1846)
Hjärtmediciner (digoxin, furosemid m. fl.)
Acetylsalicylsyra (Hofmann, 1898)
Salvarsan (arsfenamin; Hata / Ehrlich, 1909)
Insulin (Banting / Best, 1921-2)
Penicillin (Fleming/Florey/Chain, 1928 / 1941)
Antipsykotika (klorpromazin 1952; haloperidol 1958)
P-piller (McCormick / Pincus m.fl.; 1960-tal)
RAST!
Vad är / gör en apotekare?
Vilken plats har apotekaren
i samhället?
Bra Böckers Lexikon (1984) har t.ex.
ingen definition av ”apotekare”, men:
Farmacevt: titel inom
apoteksväsendet och
läkemedelsindustrin för personer
som genomgått receptarie-,
farmacie kandidat- (magister-) eller
apotekarutbildning.
Jaha.
Nationalencyklopedin (1990):
Person som genomgått utbildning vid
apotekarlinjen vid Uppsala universitet.
Utbildningen omfattar 160 poäng, dvs 8
terminer, och är uppbyggd av block för kemi,
biovetenskap, farmaci och socialfarmaci.
Flertalet apotekare är verksamma på apotek
med Apoteksbolaget som arbetsgivare, men
många arbetar inom läkemedelsindustrin etc.
Men vad GÖR dom (för nytta)?
Webster´s New Collegiate Dictionary då?
Apothecary: one who prepares and
sells drugs or compounds for
medicinal purposes.
Druggist: one who sells or
dispenses drugs and medicines:
as a) pharmacist, b) one who
owns or manages a drugstore.
Pharmacist: one engaged in pharmacy.
Kejsar Fredrik II lagstiftade ca 1242
om åtskillnad mellan läkarens och
apotekarens yrken.
Fredrik II:s medicinalordningar innebar bl.a.
att apotekarna skulle stå under tillsyn av
akademiskt utbildade och av staten godkända
läkare,
att läkare inte fick bedriva apoteksverksamhet,
att apotekarna edsvuret skulle arbeta efter av
staten utfärdade föreskrifter,
att en statlig etableringspolicy skulle följas och
att läkemedelspriserna skulle fastställas av staten.
Omkr. 1675 började Stockholms då
5 apotekare samverka i en
”societet”, bl.a. som remissinstans
gentemot det 1663 bildade
Collegium medic(or)um.
”Societeten” tillerkändes detta år
kungliga monopolprivilegier på
tillverkning, lagerhållning och
försäljning av medikamenter.
I Sverige var apotekarprofessionen
ett strikt manligt hantverksyrke,
dock utanför skråväsendet, fram till
mitten av 1800-talet.
Lärogången:
Lärling > Studiosus > Apotekare
Statliga kompetenskrav från 1798
Studiosi-examination inför Collegium
medicum, provinsial- el. stadsläkaren:
- botanik,
- materia medica,
- kemi,
- översättning från tyska, latin och
franska,
- svensk historia,
- ha berett och uppvisat två
farmaceutiska preparat.
[Rollbild av apotekaren Fleurant i Molières
”Den inbillade sjuke” (1673) , tecknad av
J.F.M. du Devant omkr. 1860.]
Ännu 1775 ansåg Collegium
medicum att apotekseleverna
skulle vara skyldiga att sätta
lavemang, men i 1777 års
medicinaltaxa fanns inget pris
angivet för detta.
1786 utfärdades ett Kongl. Collegii
medici reglemente för apothekarne i
riket
1786 trycktes Jacob Albrecht Flintbergs
”Apothekares, Badares och Chirurgers
Förmoner och Skyldigheter, i Stöd af
Författningar”
1799: förnyat reglemente för ”Apothekare och
dem, som med Apothekare-konstens lärande och
utöfning sig vilja befatta.”
Lärlingarna borde enligt detta
- ha uppnått omkring 15 års ålder,
- vara grundligt undervisade i kristendom,
- äga goda seder och håg för arbetsamhet,
- kunna skriva med läslig stil,
- räkna, samt
- vara kunniga i latinska språket.
Kompetenskraven från 1798/9 ledde till
inrättandet genom Apotekarsocietetens
försorg av ett instruktionsapotek 1817,
och till inrättandet av Farmaceutiska
Institutet 1837.
1846 fick Institutet akademisk status.
1891 fick kvinnor samma rätt som
män att tjänstgöra på svenska
apotek.
1892 bereddes kvinnor tillträde till
Farmaceutiska Institutet.
1897 avlade Märtha Leth som första
kvinna farmacie studiosus-examen;
1903 Agnes Arvidsson den första
kvinnliga apotekarexamen.
Den framväxande
läkemedelsindustrin
innebar problem för
apotekarna, som ju hade
monopol på
läkemedelstillverkning
m.m. sedan 1600-talet.
I Sverige hade t.ex. Apoteksvarucentralen
Vitrum startat 1877, Hässle 1904 och
Pharmacia 1911.
1913 utfärdades en Apoteksvarustadga, där
apoteken fråntogs tillverkningsmonopolet.
1913 startades Astra (statligt under
en period på 1920/30-talet!),
1914 Leo
1919 Ferrosan
1931 KABI
1942 Recip
1950 Ferring etc.
1834/1873/1921 avskaffades de säljbara
apoteksprivilegierna, som ersattes av
personliga, osäljbara innehavsprivilegier.
Rune Lönngren (1917-2010)
Under 1900-talet tillsattes
drygt 40 statliga
utredningar, som i något
avseende berörde
apoteks-/läkemedelsbranschen.
1971 överfördes de dittills privatägda
apoteken till ett statligt aktiebolag,
som fick behålla monopolet på
detaljhandel med läkemedel till
allmänheten.
potekarsocieteten bytte roll från
arbetsgivarorganisation till
organisatör av ut-/fortbildning och
vetenskapliga sammankomster inom
läkemedelsområdet.
Och sedan då?
anon.(?): ”Pharmacist – a profession searching
for a rôle”, (USA), omkr. 1970.
Cecilia Claesson (Bernsten): ”Apotekaryrke i
förändring: en socialfarmaceutisk studie av
apotekarnas yrkesutveckling och professionella
status”
(diss.), Inst. f. socialfarmaci, Uppsala univ., 1989.
Philip Brown, : ”Are pharmacists necessary?”
Scrip Magazine, May 1994, pp. 3-4.
Teresa Matérn (f.-75): ”Vi borde lyssna mer på
apotekarna i Ghana”, LMV, nov. 2008, sid. 50.
Kjersti Bakken: ”Farmasi – en truet profesjon”
Läkemedelskongressen, nov. 2010, Stockholm
”… spännande om man
kunde få in ledarskap
och ekonomikurser
inom utbildningen”
(A5:a)
”… skulle inte ha
haft nåt emot att se
en kurs i A8 som
heter ’att driva ett
apotek’ eller
liknande, men …”
(A8:a)
Quo vadis?
(Vart går ni?)
Gravlax spisade gärna Axel Oxenstierna.
Stor var i Elbing hans makt,
rikt hans politiska snille
– han visste precis vad han ville!
Och han gillade gravlax, som sagt.
Qui bono?
(Till vad nytta?)
Ifall detta kan anses viktigt vet jag inte riktigt;
ho drar gräns mellan stort och smått?
All sanning är värd att beakta –
det är härligt med säkra fakta!
Och gravlax är dessutom gott.
(Alf Henriksson, igen)
The past is never dead.
It´s not even past.
(William Faulkner, ”Requiem for a nun”)
Lycka till!!
Descargar

Test - PerBos Farmacihistoriska Sidor